En RAW-fil registrerar vad sensorn fångade innan kameran tillämpar vitbalans, kontrast, skärpning, brusreducering och komprimering. Den bevarar mer omfång i båda ändar, så strukturen i en vit skjorta som en JPEG skulle visa som slätt vitt, eller vecken i svart ull som en JPEG skulle dränka i skugga, fortfarande kan tas fram vid redigering. Varje kameratillverkare har sitt eget RAW-format; många telefoner sparar det öppna formatet DNG.
En RAW-fil är inget uppladdningsformat. Webbläsare kan inte visa den, och de få kanaler som tar emot en sådan konverterar den med sina egna standardinställningar, så utseendet ligger inte längre i säljarens händer. Telefoner överraskar här: en RAW-bild hoppar över telefonens vanliga bearbetning och ser plattare och brusigare ut än det vanliga fotot tills den redigerats, vilket är väntat och inget fel.
RAW lönar sig för produkter som är svåra att exponera eller färgåterge: vita och svarta varor, blanka ytor, metall och tyger vars exakta nyans spelar roll. För vardagliga annonsbilder tagna i bra ljus räcker oftast en välexponerad JPEG. Där RAW används behålls RAW-filen som arkiv, så att en senare export i en annan storlek eller färgrymd utgår från fullständiga data och inte från en komprimerad kopia.