Med åtta bitar har varje kanal tvåhundrafemtiosex steg från mörkt till ljust, vilket räcker för ögat i en färdig bild. Sexton bitar ger betydligt fler steg. Skillnaden syns i mjuka övergångar: en bakgrundsövertoning, hur en skugga klingar av, glansen i satin. När för få steg täcker en övertoning bryts den upp i synliga band, en effekt som kallas banding eller posterisering.
Kraftig redigering förbrukar steg. Att lätta upp skuggorna i svart tyg eller göra en stor färgkorrigering i en JPEG med åtta bitar drar isär de återstående stegen, och band uppstår. RAW-filer och arbetsfiler med sexton bitar ger utrymme för sådan redigering. Den färdiga bilden går tillbaka till åtta bitar: JPEG rymmer inget annat, och en PNG med sexton bitar är tung och konverteras eller avvisas av vissa uppladdningssystem.
Specifikationer räknar bitdjup på två sätt: per kanal eller för alla kanaler i en pixel tillsammans. En vanlig RGB-bild beskrivs därför både som åttabitars och tjugofyrabitars, och trettiotvåbitars betyder oftast samma sak med en alfakanal tillagd. Bitdjup säger inget om skärpa eller storlek; det är inte upplösning. Där en övertoning får band efter exporten jämnar en lätt brus- eller ditherinställning ut den.
